Just nu går jag runt i en likgiltig dimma som jag inte vet hur jag
skall kunna ta mig ur. Linus fyller år på samma hemska datum som mig och
hur ska jag kunna vända dagen till någonting positivt när den sedan
länge har vart ett sådant helvete för mig? Jag vill ju inte finnas, ens existera denna dag. Jag vill gå under jorden och inte möta ljuset förrän dagen efter. Och då fortsätta i vanlig takt, låtsas som om ingenting.
Det kan tyckas att det enda vettiga är att fullständigt skita i allt och bortse från att det faktiskt är min födelsedag. Den tar så mycket kraft och energi som sedan tar så lång tid att återfå. Men eftersom det är min älskade Linus dag också måste jag försöka hitta ett annat sätt. Det är inte rättvist att förstöra för honom bara för att mitt liv är så pissigt just då.
Men även att detta inlägg verkar aningens deppigt så är jag på något konstigt vis glad över det på samma gång. Jag är glad över saken i sig och med tiden kanske jag kan släppa allt hemskt och tänka att det är vår dag. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar