#hejamig

Gårdagens lilla "olycka" under spinningpasset stoppade mig inte från ett fyrtio minuters konditionspass på gymmet idag. Det kändes motigt att gå dit men jag gjorde det och jag är så himla stolt över det. Det känns så härligt i hela kroppen nu efteråt och ännu härligare är det att jag faktiskt börjar se resultat. Siffrorna på vågen börjar sakta men säkert sjunka och i morse när jag vägde mig visade vågen 69,8 kg. Som jag har längtat att slippa se den där förbannade sjuan. Visst, skillnaden upp till 70 kg är nästintill hårfin men jäklar vad lycklig jag blev när jag fick återse sexan på vågen. Om jag kommer komma tillbaka till min ursprungsvikt på 60,5 kilo återstår att se.

Men jag har tänkt att inte fokusera så mycket på vikten, visst det är kul att se att det går framåt för just nu väger jag på tok för mycket för min längd känner jag men sedan är det resultaten som räknas. Jag vill bygga muskler och dem väger mer än fett så det är inte rättvist att bara stirra sig blind på siffrorna. Nu ska jag bara få Linus att byta till samma gym som mig för jag vill kunna träna tillsammans med honom. Han är så duktig och skulle kunna hjälpa mig att komma i form och bygga muskler. Hoppas jag haha. Antar du utmaningen älskling? 

Svullnaden från igår la sig förövrigt tidigare idag men jag ringde ändå för rådgivning så det ska ringa tillbaka imorgon efter klockan nio. Nej, nu ska jag hoppa in i en dusch och sedan krypa ned i sängen med mina fina killar. Nattinatti