www.johanssonmarinaa.blogg.se

Ny blogg igen?
Pinsamt ofta, jag vet.
Tack & adjö.

BVC besök

Lilla killen mätte 64 centimeter och vägde 6870 gram idag.

Precis som jag trodde hade han inte gått upp alls mycket i vikt men enligt sköterskan skulle jag inte vara orolig. De kunde växa i perioder och än så länge följer han sin kurva fint. Men vår lilla kille som jag tycker har blivit såå stor är inte så stor trots allt haha. Han fick iallafall beröm för att han var en så glad och pigg kille, sånt är roligt att höra.

Angående maten så behövde jag inte oroa mig över att min mjölk är otillräcklig men eftersom han är så pass intresserad av mat så kunde jag mycket väl låta honom äta ett mål gröt per dag samt fortsätta med smakportionerna. Men jag tror ändå att jag sakta men säkert ska börja med att ge ersättning istället för att amma, iallafall på kvällarna. För han sov bättre förut men sen började jag att helamma igen. 

Och sömnen, ja den är som den är med små barn helt enkelt. Vi får kämpa på och vi kunde med fördel försöka styra om dygnet genom att gå upp tidigare så borde han med tiden även somna tidigare på kvällarna. Nästa gång vi ska dit är det dags för vaccination. Längtar inte!

Tisdag

Nattningen igår gick inte så smidigt som jag hoppats på, det slutade med att han somnade intill mig för att sedan fortsätta natten i egen säng. Inte som planerat men men. Idag ska vi till BVC för vägning och mätning så jag tänker passa på att fråga hur jag kan göra nattningarna smidigare samt hur jag kan få honom nöjdare med maten. Jag funderar på att börja ersätta amningen med några mål ersättning eventuellt något mål gröt för att han ska bli nöjdare och stå sig längre. Det känns jättejobbigt och verkligen tråkigt för att jag tycker om att amma och vill gärna fortsätta med det men jag känner samtidigt att han inte får i sig det han behöver. Jag har mjölk, mjölk i massor men han verkar inte bli mätt av innehållet. Vi har börjat med diverse olika smakportioner som nästan alla har gått hem hos lillen, jätteroligt nu när han börjar intressera sig för vanlig mat tycker jag.
 
Nej nu ska vi kliva upp ur sängen och sedan får vi se vad BVC sköterskan har att säga. Jag hoppas hon är vänligt inställd till mina tankar men sån tur jag har haft med henne hittills skulle det inte förvåna mig om hon vräker ur sig något dumt.

Vackraste leendet. Älskade barn.

Sömn

De senaste veckorna har nattningarna varit skitjobbiga rent ut sagt. Jag har känt mig så trött och uppgiven. Lion sover nästan endast om han ligger tätt intill mig och på dagarna i någons famn, det håller inte. Jag tycker åtminstone inte det, för ingen utav oss sover speciellt bra.

Igår kväll fick jag nog, dags att göra ett helhjärtat försök med nya krafttag för att få honom att somna i sin spjälsäng. Jag visste att det skulle bli väldiga protester men jag fick helt enkelt stänga av öronen och stå ut till han somnade. Det kanske låter elakt men han blir så överstimulerad och det håller inte att vi går runt och vaggar, bär honom varje gång han ska sova. Men efter mycket protester så somnade han tillslut. Då kände jag mig nöjd.

Linus blev arg på mig under tiden och tyckte inte alls om min metod för att få Lion att sova. Jag fick stoppa honom flera gånger från att ta upp Lion men i efterhand förstod han också vitsen med det hela. Det gjorde han nog från början också men han är mycket mer blödig än mig hehe. Jag tycker givetvis också att det är skitjobbigt när Lion är ledsen och/eller skriker och mitt mammahjärta blöder men i slutändan blir det bra. Idag har jag fått honom att somna två gånger helt själv i spjälsängen, lite protester men det gick mycket smidigare än igår. Wiiie, framsteg! Förhoppningsvis går det ännu lättare ikväll, håller tummarna för det!

Kundtjänst har hög belastning just nu...

..idioter! De kanske skulle fundera på att utöka personalstyrkan när detta är vad man nås av varje gång man försöker ringa Försäkringskassan. Jag har provat olika veckodagar, olika tider men i 9 fall av 10 kommer man fasiken inte fram. Försökte göra ärendet via internet men icke, problem där med. Men det är väl bara att fortsätta försöka, någongång ska det väl gå. Jag har ju inget annat för mig om dagarna så att sitta i telefon och vänta kan man ju roa sig med.

Sjukstuga

När jag äntligen börjar känna mig lite piggare är det dags för Lion att bli sjuk. I förrgår började det rinna ur hans ögon och han var alldeles röd runtomkring, sedan på natten vaknade jag av att han var jättesnorig och ledsen. Stackars liten med näsan full av snor. Det gör ont i mammahjärat att se liten sjuk men förhoppningsvis går det över snart, vi kämpar på. Pratade med Linus tidigare idag och han tyckte sig känna av feber så det är väl hans tur nu också. Attans.

Nu sover Lion iallafall efter många om och men. Dygnsrytmen har blivit kaos. Igårkväll somnade han för natten klockan 22.30 och vaknade en gång för mat, en gång för att han var lite ledsen men sedan sov han till klockan 10. Det var verkligen inte tanken, jag hade planerat att vi skulle stiga upp tidigt för att få ett slut på denna onda cirkel. Men eftersom han inte vaknade så gjorde inte jag det heller. Det var dumt, jag borde ställt klockan eller något. Åh, det här är så jobbigt. Ikväll ska jag verkligen försöka få honom att somna tidigare och imorgon får jag helt enkelt ställa klockan och gå upp annars kommer det här aldrig gå att ändra på.

På måndagar brukar vi titta på De okända som sänds klockan nio och ikväll var det från Vingåker hos Linus familj. Det var lite extra roligt att se eftersom man kände personerna som var med. Linus var med en stund i början och berättade om händelser som han har vart med om i huset när han bodde där. Jag har själv aldrig upplevt någonting men jag har känt ett obehag de gånger jag sovit där. Jag vet inte om det beror på allt man fått berättat för sig eller inte men lite läskigt är det allt. Under programmets gång fick Linus flera vänförfrågningar på Facebook av tjejer som förmodligen sett honom på tv.. haha!

Nu sitter Linus och spelar FIFA medan jag sitter nedkrupen under en filt och snorar. Jäkla förkylning alltså, känner mig helt förstörd men jag har iallafall kunnat vila lite under dagen när Linus har vart hemma och hoppas på en bra och lugn natt. Nu sover Lion sött i sin spjälsäng efter att ha blivit vaggad till sömns i Linus famn klockan 22.20(!!!) Han har börjat somna så väldigt sent på kvällarna och på nätterna är han jätte mammig och vill bara gosa hela natten. Det är väldigt påfrestande, speciellt nu när jag inte mår bra. Jag brukar försöka få honom att sova vidare i sin säng efter de gånger han har vaknat men nu har jag inte orkat bråka med honom så han har fått sovit mellan oss nätterna igenom. Det är ju såå mysigt men samtidigt sover man som en kratta. Det blir att ta nya krafttag när jag blir frisk, måste få in lite bättre sov- och nattningsrutiner.

Nej nu är det dags att gå och lägga sig tror jag. Varken huvudet eller kroppen orkar mer idag så då är det bara att lyda. Nattinatt

Linus kom hem och överraskade mig med rosor och choklad.

Gissa om jag blev glad! Tack älskling!

Blää

Igårkväll när Lina var här började jag känna mig svullen i halsen men tänkte inte mer på det. Strax därefter började det värka i nacken, huvudet och jag blev helt seg i kroppen. Idag är förkylningen ett faktum och jag befarar att den ännu inte brutit ut helt så jag väntar bara på det nu.

Så typiskt när jag kommit igång med träningen och att Linus tagit på sig extrapass idag så han inte är hemma förrän sent. Jag får fortsätta med Alvedon och sen ska jag nog åka hem till mamma för att få vila lite och så kan hon ta hand om Lion. Hon jobbar natt så kunde inte komma hit men vi fick gärna komma dit när hon har vaknat. Snällt av henne. Sen är Linus ledig mån-tis så det är ju bra iallafall. Jag blir helt färdig när jag har feber men det är bara att bita ihop. 

Vänner och vänner

Under graviditeten tappade jag kontakt med flera vänner eller "vänner" kanske man ska säga. De hörde inte av sig och försvann sakta men säkert. Visst jag hade kunnat vart bättre på att höra av mig men när man inte får någon bättre respons så känns det inte så kul. Ett nyktert preggo passade väl kanske inte in. Vi befann oss plötsligt på så olika stadier i livet. Jag hade gärna sett att man kunde behålla kontakten men samtidigt visar detta rätt tydligt vilka som är ens riktiga vänner här i livet.

Jag uppskattar i och för sig inte de saker jag gjorde förr på samma sätt längre. Jag befinner mig i ett nytt skede i livet där jag träffat mannen i mitt liv som jag har en underbar liten son med. Vi är en familj och den är det viktigaste i mitt liv nu. Men när gamla vänner och bekantskaper försvinner finns det alltid plats för nya.

Jag är glad och tacksam för de gravidbloggar jag har haft chans att följa under graviditeten. Det har vart så skönt att få läsa och ta del av andras liv, känslor och tankar om graviditeten och det kommande familjelivet. Tack vare detta har jag funnit nya bekantskaper som befinner sig på samma stadie som mig i livet. Nu i veckan träffade jag Sandra och hennes son Leonel. Vi har träffats på föräldragruppen men detta var första gången utöver det. Det var jättetrevligt att träffas och kunna umgås med en annan mamma som dessutom har barn i samma ålder som mig. Det skiljer bara tre veckor mellan Lion och Leonel. Jag hoppas att vi kommer kunna fortsätta att umgås och förstå vad roligt för barnen när de blir lite större. 

För att avrunda detta inlägg så vill jag bara säga att ni är guld värda alla andra mammor. 

Härligt!

En halvtimme konditionsträning, plankan, sidoplankan och höftlyft fick det bli idag. Lion sov sig igenom konditionsdelen och låg sedan bredvid mig och peppade mig genom de andra övningarna. Härligt att ha det gjort! 

Nu ska jag äta lite lunch, diska och plocka undan här hemma innan Linus syster Lina kommer och sällskapar. 

Fitness Challange

I torsdags påbörjade jag och Linus Fitness Challange. Det är en 9-veckors träningsutmaning. Vi började med att scanna kroppen för att sedan göra olika övningar. Det gick ganska bra, jag är otränad och tjuckis men det är ju det vi ska få ändring på under dessa veckor. Om nio veckor gör man om allt detta och förhoppningsvis ser man en förbättring. Det kommer att delas ut ett 1a, 2a och 3e pris till de som har lyckats bäst. Första priset låg på 5000:- inte för att jag tror att jag har någon chans att vinna men jag ska iallafall kämpa för det. 

Igår vaknade jag upp med träningsvärk lite här och var efter övningarna dagen innan, lite pinsamt kanske haha. Vi åkte iallafall ned till gymmet och körde ett axelpass. Linus visade mig övningarna och sedan gjorde vi dom tillsammans. Känns så mycket bättre med honom gör då vet jag att jag gör rätt och idag känns det vill jag lova. Härligt! 

Linus har tagit två extra arbetspass på fängelset i helgen så jag och Lion är ensamma fram till klockan 20 idag och imorgon. Men det går det med! Nu har vi ätit frukost, ammat och lekt lite grann och  ska snart bege oss till gymmet lillen och jag. Blir kondition och eventuellt några magövningar om Lion tillåter. :)

puss älsklingen :*

      

Bron

Jag kan verkligen rekommendera serien Bron. Det är en svensk-dansk kriminalserie från 2011. Jag och Linus har redan sett klart första säsongen och vi började i förrgår haha. Nu får det bli tv-förbud för ett tag tror jag, känns som om vi inte har gjort annat. 

Träning

Åh vilken härlig träningsvärk jag har i både biceps och triceps idag. Linus visade mig övningar med hjälp av fria vikter och det kändes såå mycket bättre än att använda maskinerna. Vi tränade med Jocke & Sofie, ett par kompisar och jag tyckte först att det var pinsamt att jag var så svag men alla börjar någonstans. Älskling sa åt mig att inte fokusera på vikten utan på utförandet vilket jag gjorde och med tanke på hur det känns idag gjorde jag ett bra jobb trots mina svaga muskler. När mina killar har vaknat ska vi ner dit igen, jag är såå taggad! 

Lördagsmys

Alltså vadfan, jag vet att jag har fruktansvärt dålig karaktär men jag brände av ett ordentligt armpass på gymmet imorse med Linus så då får man faktiskt! Hyrfilm och lördagsgodis. 

Friday

Äntligen är helgen här och jag får spendera den med min älskade Linus. Sju timmar kvar sen tänker jag slänga mig i hans famn. Lycka. 

Lion startar fredagen med en sovmorgon, klockan är snart halv tio och han sover ännu. Skönt för både honom och mig! Idag ska vi inte göra så mycket, tänkte ta en promenad och eventuellt gå ned på stan och sedan lämna in bilen på verkstaden. Vi fick hem papper där de bad oss boka en tid för en kontroll, någon del som Volkswagen lämnat garanti på så är den av en viss typ byts den utan kostnad och är den inte det så är det bara att tuta och köra. 

Nu dags för lite frukost. Hallon & blåbärssmoothie. Nomnom.

Illamående

Slängde upp en bild på instagram där jag skrev att jag mådde så illa, antagligen magsjuka men sen fick jag en kommentar om att jag kunde vara gravid.

Det vore väldigt konstigt eftersom jag satt in en p-stav men de finns ju folk som blivit gravida trots det även att det är väääldigt sällsynt. Första månaden efter insättning fick jag mens men nu är den sen.. minst en vecka. Fast å andra sidan försvann den helt sist jag använde p-stav.    Haha nu blev jag nojjig fast jag tror knappast det. Men kul om mensen försvinner och jag tror att det är pga p-staven sen vissr det sig att jag är gravid. Ohno, det får dröja! 

Spyor överallt

Till en början spydde lillen aldrig, rapade knappt heller. Nu däremot spyr han alltid efter varje måltid och där emellan. Bvc sköterskan trodde det berodde på att jag hade så mycket mat och att han därmed fåri sig för mycket när han äter. Jag trodde att mängden skulle anpassa sig men han spyr lika mycket fortfarande. Han går stadigt upp i vikt så det är väl tur att överskottet kommer ut annars skulle han bli en jättebebis men det är inte så kul ändå. Byta kläder, tvätta, byta kläder, tvätta. Att han dessutom tycker om att stoppa in gärna hela händerna i munnen gör inte saken bättre snarare tvärtom. Han får igång kräkreflexen och det bokstavligen sprutar ut ur munnen på honom. :/  blääää

Mammas älskling

Det händer så mycket med Lions utveckling nu och det är så himla roligt att se. Han har bjudit på sitt första riktiga skratt, tidigare har han också skrattat men inte på samma sätt. Han pratar ständigt och blir så glad när han ser mig och Linus. Det värmer verkligen i hjärtat. Han vänder sig från mage till rygg, rygg till mage och visar kryptendenser fastän han inte kommer nån vart men han är stark vår lille så övning ger färdighet. Fossingarna har han upptäck, likaså att dra av sig strumporna vilket han tycker är kul. Igår utforskade han även rösten på ett sätt som han tidigare inte har gjort. Han låg på golvet och gjorde så många ljud och läten jag aldrig hört förut. Ena gången fick jag hjärtat i halsgropen när det lät som om han inte fick någon luft men det var något nytt läte han kommit på. Busungen. Det här är kärlek och lycka på ett sätt jag aldrig tidigare trodde fanns, jag älskar att vara mamma och få uppleva detta!

Nu är det stopp!

De senaste veckorna har jag inte kunnat träna eller rört mig så mycket som jag har velat. Lederna, framförallt mina knän säget stopp. Bvc sköterskan sa att det lät som amningsreumatism så jag skulle försöka få i mig mer mjölkprodukter då det kunde lindra och hjälpa till. Min kropp blir urkalkad vid amningen och eftersom jag sällan och aldrig dricker mjölk, eller andra mjölkprodukter så kan det nog mycket väl stämma. Det blir till att köpa laktosfritt framöver så jag får i mig lite iallafall. 

Vikten står fortfarande stilla, såklart. Det enda positiva med det är att jag inte gått upp trots mina onyttiga vanor den senaste tiden. Jag ska försöka börja träna lite smått igen och öka vartefter det känns bra. Det suger i kroppen och jag längtar så! Nu när Linus börjat träna på World Class har jag världens chans, han kan peppa, stötta och vägleda mig i min träning. 

Mina matvanor skall få sig en rejäl förändring också, jag måste sätta stopp för sockret jag får i mig i form av godis, kakor osv. Jag brukar säga från och med måndag men nu är det fasiken från och med idag som jag sätter ned foten! 

Tvättstugehäng

Idag lär jag hänga i tvättstugan mest hela dagen. Faaan så mycket smutstvätt vi har rent ut sagt. Lion spyr flera ggr dagligen så hans kläder går det åt på löpande band sen vet jag inte riktigt hur jag och Linus har lyckats.. Haha. Bara att bita i det sura äpplet! Hej och hå!

Föräldragrupp och vaccination

Mötte upp Sandra med hennes son Leonel och gick tillsammans på föräldraträffen. Det pratades om lite allt möjligt men främst om smakportioner, när, vad och hur man ska introducera det för barnen. Jag, eller vi, tänkte börja lite smått när Lion är fyra månader om han börjat visa något intresse för det då. Spännande.

Jag och Sandra bestämde oss för att försöka ses framöver, det är ju så roligt att det bara skiljer tre veckor mellan våra söner. Just nu är det väl mest för vår skull och det blir roligare för Lion och Leonel när dem blir äldre och fattar mer intresse för omgivningen men jag uppskattar det ändå. Det är alltid skönt att ha någon i sin egen ålder som går igenom samma sak, som förstår småbarnslivet på ett annat sätt. Blöjor, spyor och bajs liksom haha. 

Efter föräldraträffen fick Lion två elaka vaccinationssprutor i benen. Så rädd och ledsen han blev, mammas älskling! Men nu är det gjort och dröjer två månader till nästa vaccination. Han klarade sig bra från feber och så, var lite ledsen emellanåt men i det stora hela märktes det knappt avd. Min duktiga kille!

Happy day!

1a oktober

Hösten är verkligen här och jag älskar alla färgsprakande löv och att graderna sakta men säkert kryper nedåt. Mysigt när det blir så mörkt om kvällarna och man kan krypa upp i soffan med en kopp te och tända några ljus i mörkret.

Idag är det dags för en träff med föräldragruppen och därefter väntar tremånaders vaccinationen för Lion. Hur jag ska klara av att dom ska sticka min lilla, lilla bebis har jag ännu inte funderat ut. Jag själv mår ju dåligt över ett litet stick i fingret så att se honom bli stucken är inget jag ser fram emot. Jag har inte läst så mycket men jag har förstått att de kan bli hängiga, ledsna och ev få lite feber. Jag är beredd på det värsta men har nog blivit någorlunda härdad efter de senaste dagarna med skrik, gråt och ännu mera gråt. Men det har faktiskt gått över nu och igår hade vi en väldigt bra dag. Skönt!

Nu ska jag försöka slingra mig ur Lions grepp utan att han vaknar, han ligger nämligen bara och snuttar för tillfället.. Tänkte göra i ordning lite frukost och ta en dusch innan det är dags att bege sig iväg till BVC. 

Idag är vi glada!

Att "proffesionella" människor inte kan bete sig bättre

För ungefär två veckor sedan började jag få ont i mina knän. Jag trodde att det berodde på att jag börjat tränat och kanske hade överbelastat dem så jag har sedan dess vart hemma från gymmet i hopp om att dem skulle bli bättre men icke. Nu har jag istället ont i de flesta leder i kroppen, de stora lederna som i knän, axlar, armbågar osv.

Det som oroar mig lite är att jag har reumatism i släkten på både mammas och pappas sida så det vore ju inte helt konstigt ifall även jag skulle få det. Jag läste även att en graviditet kan utlösa just reumatism så oron växer sig bara starkare samtidigt som jag för ett tag sedan fick ett fästingbett så Borrelia vore ju också en förklaring.

Igår sökte jag till vårdcentralen för detta då jag tycker att det besvärar min vardag och då det inte blir bättre utan snarare värre för var dag som går. Jag fick tid samma dag och gick dit ganska positivt inställd men det raserades så fort läkaren öppnade munnen. Det första han frågade var vad jag hade gjort på armen, precis som att det inte är rätt uppenbart. (Jag har skurit mig själv, ca 10 år sen nu). Istället för att samtalet skulle handla om min smärta i leder och trötthet så pratade han bara på om mina ärr, mitt psykiska mående osv. Han fick mig att gråta flertalet gånger, jag har alltid haft lätt till gråt oavsett vad det handlar om och nu med alla amningshormoner skulle jag nästan kunna börja gråta när en fluga splashar på vindrutan.. typ ni fattar. Han antydde dessutom att jag skulle ha problem i hemmet, med familj och mina nära och när jag chockat bland alla tårar sa nej så flinade han bara precis som att visst, det har jag hört förr. Människan trodde alltså att jag satt där och ljög, jag kände mig tvingad att förklara att det han såg på armen hände för 10 år sedan när min pappa var allvarligt sjuk och att det sedan dess aldrig hänt igen och att jag mår bra nu. Då börjar han prata om att jag inte alls kommit över det och hade jag gjort det så skulle jag inte sitta där och gråta och vara så känslig när man pratar om det. Jag fick knappt fram några ord, vilken jävla idiot. För de första kom jag inte dit för att prata om det, för det andra kommer man väl aldrig över sin pappas död och det är väl klart man blir ledsen när man blir påhoppad sådär, det hade jag verkligen inte räknat med. Innan jag går ut genom dörren frågar han om det är säkert att det inte är något annat jag vill prata om eller ha hjälp med.

Fyfan, jag gick gråtandes ut därifrån och mår fortfarande dåligt över det han sa till mig. Jag har det jättebra hemma och är lycklig med livet så elakt av honom att antyda något annat när han inte ens känner mig. Hade det nu vart så, så kan man ju tycka att han borde vara lite försiktigare och inte bara gå på sådär. Jag vart helt chockad och förstörd.

Det kändes jobbigt att han fokuserade så mycket på mina ärr. Det är ingen annan som brukar säga någonting, även att jag vet att folk ser men det är så skönt att ingen säger någonting, att det bara får vara för det är som sagt 10 år sen. Ingenting jag ens anser mig själv vara skyldig till då jag inte är samma person nu som då, en förvirrad liten flicka som dag för dag såg sin pappa sakta men säkert dö framför henne.

Men för att återgå till det jag sökte för, lederna, som ungefär 1/4 av samtalet bestod av så fick jag iallafall ta snabbsänka, vanlig sänka och Borreliaprov så nu väntar jag på provsvar. Visar det ingenting kommer jag återigen att få börja om och söka för eventuell reumatism, då tänker jag bestämt säga att jag inte vill träffa denne läkare.

Äntligen

Efter flera nätters rutten sömn, en bebis som vaknat varannan, var tredje timme är vi nu utvilade efter en god nattsömn. 21-04.30 04.45-08 skööönt! 

Jag misstänker att han vart i någon utvecklingsfas, Linus läste något om det. Vår annars glada och pratiga bebis har inte alls vart sig lik. Gråtit och vart otröstlig i många många timmar under de senaste dagarna. Det gör verkligen ont i mammahjärtat när han gråter så hysteriskt men till synes utan orsak. Nu hoppas vi att denna period är över, morgonen börjar bra med min gladfis iallafall! 

Växer så det knakar!

Vår fina kille väger nu 6130 gram och är 61,5 cm lång! Kan någon stanna tiden, bara för en stund? Den går ju såå fort.

:(

Åh, helgen har vart lugn här hemma och kommande vecka kommer se ungefär likadan ut. Linus var på akuten idag pga ett slag han fick i huvudet/tinningen i torsdagskväll när han var på en Hammarbymatch. Det blev kaos och han fick ett hårt slag i huvudet med en batong av polisen. Detta slag visade sig resultera i en kraftig hjärnskakning så han måste stanna hemma minst en vecka ifrån jobbet och helst vara så stilla som möjligt. Fyyfan alltså, som jag förstår var han inte ens speciellt stökig utan befann sig bara på fel plats. idiotiskt! Förstå hur illa det hade kunnat gått. Blir han sämre måste han åka in igen för att röntga hjärnan men det hoppas jag verkligen att han slipper! De tyckte på sjukhuset att han skulle göra en anmälan, det tycker jag med men inte Linus. Polisanmälningar mot polisen brukar man ju sällan komma någonstans med iallafall, tyvärr. 

Menmen, jag är glad att han under omständigheterna iallafall mår ok och att jag får ha honom hemma. Ikväll ska vi se film, just nu är det fotboll men sen så! Vi skaffade viasatplay idag så nu kan vi välja och vraka bland tv och film, wiiiho. 

ZzzZz

Sämsta natten på länge, kanske någonsin? Lion har vaknat varannan timme sedan klockan 01 inatt, sovit bredvid mig har han också gjort för det gick inte på något annat vis och därmed har jag sovit som en kratta. åh så trött jag är. Det är tur att Linus är hemma så att den här mamman åtminstone får lite sömn idag.

Jag vet att många har det såhär mer eller mindre varje natt, till er är det inte meningen att gnälla. Sorry men när man är van och att han sover i egen säng från 21-04.30 ibland längre/ ibland någon timme mindre så blir detta som en chock. Det känns som om jag vart vaken hela natten.. Bläää. 

Nu ligger sötnöten och pratar för fullt bredvid mig, misstänker att någon vill ha lite uppmärksamhet. Mysa och leka lite så Linus får lite sovmorgon, sen är det min tur. 

Igår hade vi fredagsmys lilla familjen samlad. Tacos och Idol, kan det bli mer Svenssons?

De stora ögonen blir bara blåare och blåare för var dag som går. Någon som brås på sin far skulle jag tro. 

K Ä R L E K

Tommy Hilfiger

Jag är på jakt efter en ny vinterjacka, funderar på att beställa denna.

Hjälp!

Hur bäddar ni vagnen nu när hösten är på ingång och hur ska man klä de små liven? Jag tycker att detta är jättesvårt, vill ju liksom få en lagom temperatur. Baah, känner mig så dålig!

Wiiie

Lion sov från cirkus klockan 22.00 igår till 07.30 idag. Jag vet inte när jag hade 9,5 timmes sammanhängande sömn senast. Det måste vara närmre ett år sedan haha!  Brösten var sprängfulla när jag vaknade men vad gör det! Åhh så skönt med sömn.

Suga på fingrarna

Ajajaj, hoppas att han inte fortsätter med detta när han blir större. Visst är det sött men det kommer bli jobbigt att vänja av honom sedan. Att han även vägrar nappen gör inte saken enklare.

Lördag

Sitter och ammar lilleman och väntar på att Linus ska komma hem från gymet. Sedan ska jag åka till Örebro med min mamma och spendera några timmar i Marieberg samt Ikea. 

Vi fick ett presentkort på 1000:- på Ikea i födelsedagspresent av Linus familj så det passar perfekt att använda nu. Han är totalt ointresserad och avskyr Ikea så jag får handla själv det jag tycker att vi behöver. Jag ska köpa någon lampa till Lions rum tänkte jag och lite annat lulllull. 

Jag hoppas att det kommer att gå bra här hemma. Linus har inte vart ensam med Lion i så många timmar tidigare men det kommer nog att gå jättebra, det är bara uppvärmningen av ersättningen han tycker är tokig. Det finns ju såna här flaskvärmare som värmer upp det till lagom temperatur men jag vet inte riktigt vad eller vilken man ska köpa. Får se om jag kanske tittar in på babyproffsen också, där kan man ju tycka att det borde finnas. 

Nu ska jag avrunda. Ciao.

Fredag

Trots att det är fredag den trettonde har vi haft en väldigt bra dag här hemma. 

Jag vaknade runt klockan nio imorse förvånad över att jag inte hört Lion, vänder mig om och ser att han fortfarande sussar sött. Han vaknade inte förrän strax efter 09.30(!!). Vilken lyx rent ut sagt. Sedan har han vart väldigt snäll och även sovit bra under dagen så jag har hunnit plocka i ordning i hans rum, städat resten av lägenheten ordentligt, diskat och tagit en lång dusch. 

Ikväll ska vi ha fredagsmys och njuta av ledigheten tillsammans hela familjen. Jag har förberett en pajdeg som står i kylen just nu sen vankas det tacopaj. Det är första gången jag lagar det så jag hoppas iallafall att det blir gott! Hoppas att ni har haft och får en bra fredag också! 

11 veckor

Idag vände sig Lion för första gången från rygg till mage, twice!! Jag som trodde att han skulle vända sig från mage till rygg först men icke. Så himla stolta föräldrar vi är till vår fina kille!

Deppigt värre

Linus försöker tala om för mig hur fin han tycker att jag är och att jag inte alls är så tjock och ful som jag själv påstår. Men jag tror honom inte, hur skulle jag kunna göra det? Jag vet hur jag själv ser ut och det är ingen vacker syn. Han kan omöjligt tycka att jag är vacker och sexig, därför känns det nästan ännu värre när han säger det eftersom jag tror att han ljuger.

Jag mår så fruktansvärt dåligt i mig själv, i min kropp. Trots att träningen går bra och siffrorna på vågen minskar så har jag aldrig i hela mitt liv känt mig så ful, fet och äcklig som jag gör just nu. Jag är tjock, brösten hänger, magen hänger, bristningar högt och lågt, finnig hy pga hormoner, håret är kasst och jag har inte ett endaste klädesplagg som sitter bra. Jag ser inte någonstans hur jag ska kunna hitta tillbaka till mig själv och må bra. Jag skäms över att visa mig överhuvudtaget och då ska vi inte tala om hur det känns att visa mig för Linus. Jag vill inte att han ska se mig naken, ta på mig eller något sådant, eller det vill jag såklart men inte så som jag ser ut just nu. Jag tror att han blir äcklad av mig, att han inte kommer att vilja ha mig och då känns det bättre att inte visa mig alls.

Idag hade jag bestämt att jag skulle shoppa lite nya kläder så jag tog bilen och åkte till Norrköping. Kikade runt i lite affärer, kändes inte alls bra och droppen var när jag bröt ihop i provrummet inne på H&M efter att ha sett mig själv i spegeln. Jag gick gråtandes ut därifrån och åkte hem på en gång igen. Inga kläder rikare men med ett självförtroende sämre än sämst. Fyfan alltså. Jag får nog åka upp till Ö&B och köpa en sopsäck eller två, dem kanske finns i någon fin färg som passar mig. :(

BVC

Igår var vi förresten också på BVC och Lion fick som vanligt massvis med beröm.
Det värmer i mammahjärtat när människor säger så fina saker och vår fina son. Nu
väger han iallafall 5490 gram och är 59 centimeter lång, inte undra på att strl 56
börjar bli lite tight hehe.

Jag fick även information om föräldragruppen som har startat. Jag missade "olyckligt" första tillfället, "olyckligt" eftersom jag inte har något större intresse för att gå dit men i det här samhället verkar man framstå som en dålig mamma om man inte går på dem. Hon ringde och i princip skällde på mig och frågade vart jag tagit vägen eftersom träffen hade börjat. Jag sa att jag tagit fel på dag och hon frågade om jag inte blivit informerad, frågade om jag inte hade tänkt att komma och väga Lion någon gång trots att jag hade tid tre dagar senare, (jag trodde det var då han skulle vägas). Hon bad mig även att ta med honom och komma ned på en gång. Men som de flesta småbarnsföräldrar vet är det inte bara att plocka in barnet i bilen och sedan bege sig iväg, det krävs lite mer planering än så och jag kände heller inte för att väcka honom när han sov. Det uppskattades inte att jag inte hade tänkt att dyka upp och hon ifrågasatte varför men sa att jag iallafall skulle komma de andra tillfällena. Är dom ens obligatoriska? förälraträffarna menar jag?

Nu är det dessutom så kul att träffarna krockar med mitt mamma/barnträningspass som jag har på torsdagar kl 10-10.45 och eftersom föräldragruppen börjar klockan 11 finns det inte en möjlighet för mig att gå på båda. Jag känner mig inte egoistisk, hade det vart ett vanligt träningspass för enbart mig hade jag väl såklart kunnat strunta i det men just det här träningspasset hade jag sett så mycket fram emot då Lion är delaktig i träningen. Men för att inte reta upp tanten på BVC får jag väl snällt gå dit. Är jag en dålig mamma för att jag inte känner för det? Det är iallafall vad hon får mig att känna. Jag tycker inte om henne särskilt mycket heller eller dom andra på BVC. Dom frågar aldrig om jag kan komma på tiderna jag får oss tilldelade utan tar det bara för givet. De allra flesta gånger kan jag men när jag inte kan det så ifrågasätter de mig precis som att det vore konstigt att jag skulle ha något annat för mig. Usch, nu har jag fått skriva av mig haha. Jag gör allt för min Lion men det här tycker jag inte riktigt om, att känna mig illa till mods varje gång jag går dit framöver.

Mys i Uppsala

Igår var det dags för Linus att få uppleva sin födelsedagspresent han fick utav mig. Vi åkte till Lunda flygfält som ligger några mil utanför Uppsala, där fick han fick köra och maxa både en Ferrari och en Lamborghini. Han var helt i extas och jättenöjd med sin present så det var verkligen superkul. Det har vart en barndomsdröm att få köra Ferrari så det kunde ju inte bli mer än perfekt.

Sedan åkte vi vidare in till Uppsala där vi hade bokat bord på en jättetrevlig restaurang. Där avnjöt vi en trerätters middag tillsammans som var helt fantastiskt god. Det var skönt och välbehövligt att få lite egentid tillsammans men eftersom vi inte var hemma förrän klockan var runt 11 på kvällen längtade jag sönder efter Lion som var hemma med sin mormor hela dagen. Det var lite nervöst att åka hemifrån första gången med barnvakt, inte för att jag inte litar på min mamma men det gjorde ont i mammahjärtat då jag inte vart ifrån honom så länge förut. Men allting gick överförväntan både för mig och Lion, han hade vart hur snäll som helst och de hade haft mysigt tillsammans mormor och han.

Två månader

Igår blev vår älskade Lion hela två månader gammal. Tiden har gått så fort samtidigt som det känns som om han alltid har funnits hos oss. Jag har fortfarande svårt att förstå att jag och Linus har skapat denna underbara lilla människa som skänker oss så mycket kärlek, glädje och lycka i våra liv. Med honom som bevis finns det absolut ingen tvekan om att vi är gjorda för varandra Linus och jag. <3

#hejamig

Gårdagens lilla "olycka" under spinningpasset stoppade mig inte från ett fyrtio minuters konditionspass på gymmet idag. Det kändes motigt att gå dit men jag gjorde det och jag är så himla stolt över det. Det känns så härligt i hela kroppen nu efteråt och ännu härligare är det att jag faktiskt börjar se resultat. Siffrorna på vågen börjar sakta men säkert sjunka och i morse när jag vägde mig visade vågen 69,8 kg. Som jag har längtat att slippa se den där förbannade sjuan. Visst, skillnaden upp till 70 kg är nästintill hårfin men jäklar vad lycklig jag blev när jag fick återse sexan på vågen. Om jag kommer komma tillbaka till min ursprungsvikt på 60,5 kilo återstår att se.

Men jag har tänkt att inte fokusera så mycket på vikten, visst det är kul att se att det går framåt för just nu väger jag på tok för mycket för min längd känner jag men sedan är det resultaten som räknas. Jag vill bygga muskler och dem väger mer än fett så det är inte rättvist att bara stirra sig blind på siffrorna. Nu ska jag bara få Linus att byta till samma gym som mig för jag vill kunna träna tillsammans med honom. Han är så duktig och skulle kunna hjälpa mig att komma i form och bygga muskler. Hoppas jag haha. Antar du utmaningen älskling? 

Svullnaden från igår la sig förövrigt tidigare idag men jag ringde ändå för rådgivning så det ska ringa tillbaka imorgon efter klockan nio. Nej, nu ska jag hoppa in i en dusch och sedan krypa ned i sängen med mina fina killar. Nattinatti

30 minuters spinningspass

Som rubriken lyder körde jag ett 30 minuters spinningpass tidigare ikväll. Det var faktiskt första gången jag provade på det och jag gillade det. Svetten rann som bara den och det brände i benen, dessvärre där nere också.. Först trodde jag bara att det var sadeln som gjorde att jag fick ont men när jag kom hem var jag tvungen att undersöka saken. Varning känsliga läsare(?)

Under förlossningen sprack nästan hela min ena blygdläpp så jag fick sytt väldigt många stygn men som sedan dess släppt och vad jag trodde läkt bra. Inte känt av det alls. Nu hade den svullnat till tre-fyra gånger större än normalt och herrej*vlar vad det gör ont och svider, påminner om när huvudet trängde ut under förlossningen.. :(  försöker nu kyla ned med en binda som jag la i frysen, hoppas det hjälper för som det är just nu vill jag inte sitta ned för att det gör så ont.

Linus frågade mig om jag verkligen skulle  skriva det på bloggen och sa sedan "åhnej". Men den handlar om mitt liv, min vardag och livet efter graviditeten. Det är klart kroppen förändras och det tar ett tag innan man blir helt återställd. Ingen som tvingar just Dig att läsa om det inte passar. 

Någon som har vart med om liknande? Att det känns som att man är återställd och sedan svullnar/smärtar det osv? Irriterande är bara förnamnet.  

Instagram

Följ mig på instagram om ni vill, johanssonmarinaa heter jag där. Blir lite fler bilduppdateringar där än här känner jag. 

Morgonmys när det är som bäst

Michael Kors

Min älskade Linus skämde bort mig med finaste födelsedagspresenten.

Jag kan inte förstå vad jag har gjort för att förtjäna denna underbara pojkvän.

All min kärlek till dig.

Oh my..

Jag fick tidigare idag en påminnelse skickad till min mobil att jag ska på efterkontrollen imorgon. Jag har nyligen hämtat ut en p-stav som jag tänkte passa på att sätta in imorgon och jag ser verkligen inte fram emot besöket imorgon. Jag är liksom rädd för att ta ett stick i fingret, imorgon ska de skära upp min hud och trycka in en gigantisk stav som sedan ska ligga där.. har jag ont i magen? Det kan ni ta och skriva upp! Jag har gjort det en gång tidigare och för mig är det det bästa alternativet men det är ju fruktansvärt. Vilken tönt jag är känner jag! Att sedan behöva genomgå själva efterkontrollen och se så att allt ser ut som det ska där nere är jag heller inte speciellt exalterad över. Ingen bra morgondag med andra ord.

AJAJAJAJ

Efter gårdagens träningspass kan jag gott konstatera att jag aldrig vart mer otränad än vad jag är just nu. Jag vet inte om jag någonsin har haft såhär mycket träningsvärk i hela mitt liv tidigare, (jo det har jag säkert,) men just idag känns det inte bättre. Jag körde ett 30 minuters Corepass och såhär i efterhand var det jobbigare än vad jag trodde. Det var lite svårt att hänga med i vissa övningar men ger man det några gånger så kommer jag nog att komma in i det. Imorgon överväger jag och Lina att prova på ett pass med bodystep. Kulkul!

Grattis grattis till oss

Igår var ingen vanlig dag för igår var det min födelsedag och inte nog med det så var det även min älskade pojkväns födelsedag. Grattis till oss! 21 respektive 27 år gamla, tänk vad tiden går fort.

Vi hade en jättefin födelsedag och jag minns knappt när jag hade det senast. Mamma och mina bröder kom och firade oss på kvällen. Jag hade bakat och mamma tog med sig en äppelpaj och fina presenter, tack så mycket för det! Det är första året sedan pappa dog, 2004, som jag inte haft ångest inför och på min födelsedag därav att jag knappt minns när jag hade en bra födelsedag senast. De andra har bara bestått av ångest, gråt och ännu mera gråt så detta var lite nytt för mig. Fantastiskt skönt, inte bara för mig utan för min mamma också skulle jag tro.

Idag fortsätter firandet lite smått med att min farmor kommer alldeles strax skulle jag tro. Hon är så söt och brukar aldrig säga en tid så man får helt enkelt sitta och vänta men jag misstänker att halv 11-11 är en tid som skulle kunna stämma. Min bror kommer även över och gör oss sällskap, kul för dem att träffa varandra för det händer inte så ofta. Nu la lillfisen en redig bajsblöja så det är dags att runda av.

01.33

Ligger i skrivande stund och ammar lillfisen. Jag vaknade upp i tron om att det fortfarande var tidig kväll men sen när jag tittade på klockan insåg jag att så var tydligen inte fallet. Linus lovade att väcka mig om jag somnade men jag tror att han njöt av lite egentid samtidigt som jag faktiskt behövde få lite extra sömn. Skönt att han tog han om läggningen av Lion också så jag slapp tänka på det.

Nu ska jag tvätta av ansiktet, borsta tänderna och sedan lägga mig och mysa med min Linus. :* godnatt!

Åååh, jag är så himla glad! Det gick verkligen jättebra att träna idag, även att det var länge sedan sist och jag är väldigt otränad så tror jag på detta. Tillsammans med Anna som instruerade mig idag gjorde vi ett anpassat träningsschema där jag ska fokusera på de stora muskelgrupperna och övningar för att stärka bäckenbotten. Hon kände även på mina magmuskler för att se hur dom hade dragit ihop sig efter graviditeten och det hade dom gjort jättefint så jag behöver inte känna mig begränsad gällande vad jag kan träna utan nu är det fritt fram så länge det känns bra för mig själv. Toppen!

Min älskade lilla Lion fick även han följa med till gymmet och det gick över förväntan. Jag hade förväntat mig en ledsen och vaken bebis som inte skulle tillåta mamma att träna men istället sov han från det att vi gick in genom dörren tills jag blev klar och vi kommit ut till bilen. Jag trodde det skulle kännas dumt att ha en barnvagn inne på gymmet men det gjorde det faktiskt inte, det var även på personalens initiativ och det känns skönt att dom har en positiv inställning till det då det annars kan vara svårt att få tiden att räcka till. Jag ska prova på barnpassningen framöver men är han lika snäll och sover som idag så ser jag inga hinder i att han följer med mig på träningen.  

#hejamig

Igår var det dags att ta steget mot en sundare livsstil och kampen mot en starkare och slankare kropp efter graviditeten. Jag tränade tidigare på Hälsogymet men det kan inte ens jämföras med detta. Det här är nyrenoverat, tillgång till instruktörer, möjlighet till barnpassning, ett stort urval av pass mm. Vilket inte hälsogymet har att erbjuda alls. Så det känns både lovande och peppande! Jag bokade in en tid idag för att få hjälp med anpassad träning för min mammakropp och v 36 startar en grupp mamma/barnträning med kondition/styrka med fokus på bäckenbottenträning. Kan ju inte bli bättre!

Nej, nu ska jag byta om och göra mig i ordning för att sedan hämta upp Lina och bege oss vidare mot gymet. Have a nice day!

Överkörd av tåget

Inatt hade jag en nöjd bebis som inte gjorde mycket väsen utav sig och sov från igår kväll till morgon. Trots det så känner jag mig helt förstörd i kroppen, jag är såå trött! Jag vet inte riktigt varifrån denna trötthet kommer, roligt är det inte och jag känner mig inte som någon vidare värst bra mamma när jag knappt orkar hålla ögonen öppna och umgås med min son. Fyy.

Jag bestämde mig iallafall för att packa in mig och Lion i bilen och åka till Vingåker för att hälsa på min mamma. Hon är så gullig, snäll och hjälpsam med Lion så jag kan få lite lugn och ro. Det behöver man ibland. Han verkar dessutom trivas väldigt bra här, han sover som en stock i den friska luften och när han är vaken skrattar och pratar han massor med sin mormor. sötungen.

Vi ska väl vara här i några timmar till tror jag innan vi åker hem. Linus lillasyster kommer och hälsar på oss senare i eftermiddag så då är det bäst att vi är hemma. Även att hon säkert tycker det är roligt att träffa sin bror så vill hon nog gosa med bebis också, hur kan man inte vilja det liksom. :)

ZzzZz

Tanken var att vi skulle gå och lägga oss tidigt ikväll, vilket vi i och för sig också gjorde. Linus somnade som en stock efter att jag gett honom massage men Lion har ännu inte somnat och det har snart gått tre timmar. oj, i skrivande stund tror jag visst att han äntligen har lyckats somna iallafall. peppar peppar. Det var kanske dumt av mig att tro att jag skulle få sova tidigt, han brukar nästan alltid ha en vaken period fram till 22-23 snåret men jag var sååå trött just ikväll. Men han brukar sova väldigt bra, fram till 05-06 för lite mat och sedan fortsätta sova en eller ett par timmar beroende på humör. Hoppas därför på att få sova ordentligt nu till imorgon bitti men det förvånar mig inte om han skulle vakna flera ggr bara för att jag skrev det här haha. Nej, nu är det dags att ta tillvara på sömnen. Nattinatt

Idag är första dagen på länge som jag tillåter mig själv att bara vara och låta hemmet se ut som det gör utan att stressa upp mig för det. Visserligen har jag dammtorkat hyllor och lite så men jag har ändå låtit bli att städa badrummet och dammsuga golvet fastän det egentligen skulle behövas. Jag måste lära mig att sätta mig ned och koppla av, annars orkar jag inte med dagarna men det är så himla svårt. Det känns som om det alltid är någonting som måste göras eller hinnas med vilket resulterar i att jag blir helt slut och grinig pga det. 

Jag tror att det kommer att bli bättre nu framöver när Linus kommer hem tidigare på dagarna och kan vara mer delaktig i hemmet och med Lion. Missförstå mig inte, han är fantastisk den tid han är hemma men hans tidigare arbetstider gjorde att vi i princip bara träffades två timmar de dagar han jobbade och det tärde på oss, framförallt mig tror jag. Jag var så trött och grinig när han kom hem och lät det gå ut över honom vilket kanske inte är det roligaste att mötas av när man vart hemifrån i 14 timmar. Nu när han börjat jobba i Katrineholm kommer vi hinna att ses massor, umgås som en familj och jag kan få lite vila och ro när Linus kommer hem från jobbet. Bara positiviteter! 

Nu tror jag att jag ska ta en dusch innan lillplutten vaknar, han ligger för tillfället och snarkar. Jag trodde inte att så små bebisar kunde göra det men han brås antagligen på sin far, för han snarkar inte dåligt inte! På återseende. 

finaste killarna i världen

Kroppen efter förlossningen

Under graviditeten gick jag upp 22 kilo, eventuellt något kilo extra i form av vatten på slutet men det räknar jag inte in då jag faktiskt inte vägde mig. Utav dessa har jag lite drygt 10 kilo kvar och med det sagt är jag även lååångt ifrån nöjd med min kropp. Vissa dagar vill jag bara gråta, dra något gammalt över mig och inte visa mig för någon. Inte ens för Linus. Jag fick något alldeles underbart och fantastiskt utav detta så att det inte var 22 kilo förgäves är en liten tröst, om än en klen sådan. 

Jag önskar att jag inte hade gått upp så mycket i vikt för jag tror att det kommer att bli väldigt svårt att bli av med dem. Hade det bara suttit kring magen så hade väl det mesta försvunnit vid det här laget men dessvärre har kilona fastnat på höfter, rumpa och lår vilket jag inte uppskattar allt för mycket. Jag har försökt och skall försöka tänka på vad jag stoppar i mig men jag är en sådan godis och sötsaks råtta att det blir riktigt kämpigt emellanåt. Det gäller att lyckas stå emot sockersuget så att det försvinner men det är dessvärre lättare sagt än gjort.

Jag kör med mina knipövningar och går barnvagnspromenader som jag med tiden har tänkt att öka längden på vartefter jag orkar mer. För någon dag sedan beställde jag hem Olga Rönnbergs bok "träning för nyblivna mammor" och hoppas att den kan hjälpa mig att bygga upp kroppen inifrån och ut med övningar som lämpar sig för såna som mig, nyblivna mammor. Jag har även anmält intresse till en 12 veckors kurs som handlar om hur man via kosten förbränner fett. Kursen innehåller olika ämnesområden, man får stöd och råd via individuella samtal där man lägger upp en plan att arbeta med utifrån ens egna förutsättningar och mål. Jag tror att det kan vara riktigt bra, många som har fått fantastiska resultat. Jag behöver nog detta som en spark i röven för att komma igång ordentligt för att sedan kunna fortsätta min resa på egen hand. 

Hur går det för er andra med träning, kost och viktnedgång efter graviditeten? Jag vet att många i princip har fött barn och efter förlossningen har kroppen återgått till det vanliga, jätteroligt för er, mindre roligt för mig så jag tänker framförallt på er andra precis som mig fortfarande har en lång väg kvar. 

Lion zetterberg

Den 28 juni kom vår älskade son till världen och idag är han redan fyra veckor gammal. Jag kan inte förstå att denna underbaring redan vart hos oss i en månads tid. Helt fantastiskt!

Dagarna rullar på finfint än så länge. Han äter bra, sover ännu bättre och är så snäll så! Linus och jag börjar landa i föräldrarollerna ganska bra tycker jag, det är väldigt mycket nytt men det går galant. Jag är så stolt över min älskling, finaste pappan någonsin.

En evighet som inte längre är en evighet

"Dagarna går sakta men säkert framåt om än det känns som en evighet. Men det finns så många fina, små mål längs med vägen att glädjas åt. min älskling och jag" 

Detta skrev jag för åtta månader sedan och nu har snart alla dessa dagar gått, en hel graviditet. För det var precis det som ovanstående handlade om. Det har hänt mycket under dessa månader, vi har upplevt så mycket tillsammans, både mot- och medgångar som gjort oss till dem vi är idag. Jag har aldrig någonsin tidigare känt mig så trygg, älskad och lycklig som jag gör idag. Linus är verkligen mannen i mitt liv och nu väntar vi vårt första kärleksbarn, ynka tre dagar kvar till vår son är beräknad att komma till världen. Hur otroligt vackert är inte livet?